Önskesfinxen

Foto: Peter de Ru

Högt uppe vid kapellet låg sfinxen och såg ut över havet och ruinerna av kejsar Tiberius villa. Bakifrån såg sfinxen ut som ett lejon av röd sten.

– Den här sfinxen är den finaste av alla mina konstverk, sade doktorn. Den har en flickas ansikte och ett lejons kropp. Min sfinx är mycket, mycket gammal och kommer från faraonernas Egypten. Han harklade sig innan han fortsatte:

– Jag drömde en natt att just den här sfinxen väntade på mig i en mörk grotta. Nästa morgon tog jag min båt och hämtade henne. Men jag var nära att drunkna på vägen. Nu brukar jag gå hit upp och säga godnatt till den varje kväll.

En egyptisk sfinx

Han tystnade och såg förväntansfullt på Mario och Julia. Men de hörde inte på. Julia var redan framme och kände på sfinxens svans.
...
– Min sfinx är en önskesfinx, sade doktor Munthe. Men den uppfyller bara goda önskningar. Att Stellina ska komma tillbaka är en god önskan, eller hur? Nu lägger ni vänster hand på sfinxens länd. Men ni måste önska tyst!

(Ur Babianen i Munthes trädgård av Maarja Talgre, Brombergs, Stockholm 2002, s. 15)