Kosmopoliten

När Axel Munthe övernattat i en liten forsstuga på väg från ett besök hos sina vänner i Lappland, finner han på morgonen sin stugvärd Anders betänksamt betraktande spår i snön som leder fram till Munthes fönster.

Under natten hade där tassat både varg och björn. Ugglan hade tjutit natten igenom och lommen hade oupphörligt lockat från fjällsjön.

Munthe skriver:

Jag begriper inte allt det här, i vanliga fall är skogen tyst som en grav sedan det mörknat” säger Farbror Anders. (Axel Munthe, Boken om San Michele, 1968 års utgåva, s. 124).

Det var inte bara djur som av oförklarlig och mystisk anledning sökte sig till doktor Axel Munthe, han hade även en stark dragningskraft på Människan. Vare sig han väljer att upprätta sin praktik i Rom eller Paris, fylls väntrummen i en outsinlig ström av societetspersoner från hela världen. Munthe blir en doktor på modet.

Vad var det för en kraft han utstrålade som helade och gav lindring till, i huvudsak, neurotiskt orienterade sjukdomar? Vad var hans gåtfulla hemlighet?

Sofia Lund

Yngst i en skara av tre syskon tillbringade han sina första tio år i Småland. Han föddes den 31 oktober 1857 och hans far var apotekare. Bägge föräldrarna var konstnärligt lagda, en ådra som gått i arv till alla tre barnen. Axel visar prov på det senare i livet då han börjar författa och skriver bland annat sin bok Boken om San Michele som utgavs 1929 och sen dess har getts ut i flera omgångar. Skildringen är fängslande.

Man rycks med i hans tidvis mödosamma strävan att förverkliga sin dröm om skönhet – bygget av San Michele, och man lider med honom i de skiftande livsöden han så varmt gestaltar.

Han är också en duktig gitarrist och pianist och underhåller sina vänner med både sång och improvisation. Hans kusin, Sofia Lund, beskriver honom som egensinnig, full av upptåg och med ett starkt intresse för djur. Munthes far var mycket sträng och familjelivet präglades av stark religiositet - en prägel vars frågeställningar om liv och död följer honom genom livet och genomsyrar hans kommande författarskap.

Ett särdrag i hans barndom är det faktum att han ammades av en mycket speciell person som hette Lena. Hon var den enda som han kände sig känslomässigt bunden till, och som försåg Axel med små djur såsom igelkottar och råttor att leka med. Betrodd att besitta trollkraft hängde hon en vargtand runt Axels hals, skar halsen av en korp och droppade dess blod i hans mjölk. Det ter sig inte så underligt med den bakgrunden, att Munthe betraktar troll, tomtar och fantomer som lika möjligt förekommande på jorden, som vi människor.

Efter flytten till Stockholm vid tio års ålder följer ett antal skolår under vilka han inte direkt utmärker sig för att vara flitig. Inte förrän han slår vad med sin far om tvåhundra kronor - om att han ska hoppa över fjärde ring och ta studentexamen samma år, slutför han studierna enligt överenskommelsen och går ut med godkänt betyg. Därpå skriver han in sig i medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.

Munthe utbildar sig i Frankrike

Från tiden som student vittnas det om att han är en frikostig och varm natur som när han håller tal rör sina kamraters hjärtan. Han har för avsikt att slutföra sina medicinstudier och avlägga medicine kandidatexamen i Uppsala men hindras på grund av sin vacklande hälsa. Han skickas till Sydfrankrike för att där kurera sig och bedriva sina fortsatta studier som blivande läkare.

Intresset för Människan och vetenskapen förenar honom nu med likasinnade med vilka han knyter an över nationsgränserna. Världen öppnas för honom och han tar sitt första steg ut i livet som kosmopolit. En utmaning som stämmer väl överens med hans temperament och sinne för det outforskade, såväl kulturer som folk. Bekantskapen med Europa kommer att färga hela hans verksamma bana. Europa blir nu hans hem.

Vid universitetet i Menton kommer Munthe i kontakt med framstående franska läkare såsom den kände gynekologiprofessorn Courty vars undervisning i Montpellier han får ta del av. Efter några år i Montpellier flyttar han till Paris för att där slutföra sina studier vid medicinska fakulteten vid Sorbonne. Han praktiserar på det kända sjukhuset La Salpêtrière där han följer den ryktbare nervläkaren Jean Martin Charcots forskning i bland annat hypnos på psykiskt instabila kvinnor. Även studier hos den kände kirurgen Tillaux på sjukhuskliniken Hôtel-Dieux bidrog till Munthes kunskaper inom hans blivande yrke. Efter en kort men intensiv studieperiod disputerar han på sommaren 1880 och blir Frankrikes yngste medicine doktor någonsin.

San Michele

Anledningen till att Munthe genomfört sina studier på rekordtid var ett besök på Capri som för alltid förändrade hans liv. Efter en lång och mödosam klättring ända högst upp på ön finner han på en klippa ett raserat kapellet, San Michele, varifrån han hänförs av den milsvida utsikten över Neapelbukten. Han förälskar sig i platsen och bestämmer sig för att försöka skaffa medel för att kapellet med dess tillhörande mark ska komma att bli hans. Där ämnar han bygga sitt framtida hem. Munthes kärlek till Italien, Capri och dess invånare blir livslång och Villa San Michele kommer färdigställt tjugo år senare att bli hans andra hem.

Denna andäktigt vackra plats välkomnar idag besökare från hela världen. På så sätt lever Munthes anda kvar, såsom en svepande fläkt genom kolonnerna i den vita villan högst upp på klippan i Anacapri.

Väl tillbaka i Paris öppnar han en praktik och arbetar upp en kundkrets som så småningom tilltar i omfång. Vid varje ledigt tillfälle återvänder han till Capri och lägger så småningom grunden till Villa San Michele. Under det lilla kapellet finner han lämningar av kejsar Tiberius villa från romartiden. Marken är full av dessa skatter som Munthe ömt skall vårda och som utgör kärnan till den samling av antika konstföremål som pryder Villa San Michele idag. Detta hårda fysiska arbete gör honom lycklig och med honom arbetar flera Capribor, enkla och fattiga, vilka också blir Munthes vänner.

I gengäld vårdar han sjuka på ön utan att ta någon ersättning. Han ser sitt yrke som ett heligt kall och vägrar kategoriskt begära betalning för sin verksamhet. Hans insatser och välgörenhet bidrar till att han kommer Capribefolkningen nära och de värdesätter hans närvaro på ön högt. Det är inte bara Capriborna han kommer inpå livet. Hans omtänksamhet om sina medmänniskor sträcker sig långt vidare utanför öns kuster. Var än epidemier grasserar, beger han sig dit och bistår med sina insatser som läkaren, ofta med risk för sitt eget liv.

Hans intresse och omsorg för den levande varelsen är en drivkraft som ger honom djup insikt om människans natur och livsvillkor. Han är också alltid frikostig med att ekonomiskt bidra till välgörenhet för de mest behövande vare sig det är djur eller människor. Det förefaller som om han tidvis föredrar att hjälpa de fattiga och sjuka och uppehålla sig i deras miljö, framför att vistas på praktiken och behandla sin ordinarie patientkrets.

Stockholms Dagblad

Hos sin stugvärd i Lappland får han syn på en artikel om en koleraepidemi som härjar i Neapel 1884. Han bryter genast upp och påbörjar resan till den drabbade staden med första bästa tåg utan en tanke på smittorisken för egen del. Dessa insatser gör honom ryktbar och han får officiella utmärkelser. Han skriver sedermera ner sina erfarenheter från Neapel i form av artiklar som publiceras i Stockholms Dagblad och dessa alster kommer att göra stor succé på hemmaplan.

Munthe debuterar som författare och får därefter stor internationell framgång, en framgång som öppnar dörrarna till de litterära kretsarna i Paris. De nya bekantskaperna utgör också medlemmar ur det svenska kungahuset, däribland Prins Eugen som studerar måleri i Paris. Munthe blir hans läkare och de blir också goda vänner. De aristokratiska kretsarna uppskattar Doktor Munthe såsom både god sällskapsmänniska och yrkesmänniska, och snart är han en av de största av alla läkare i Paris, vars klientel utgörs av såväl den svenska som den utländska aristokratin.

Hans medkänsla med människor och den växande psykologiska insikt han skaffar sig genom åren, öppnar dörrarna för honom till allas hem och till allas hjärtan.

Han blir en världsmedborgare med det gränsöverskridande uppdraget som Människans närmaste man och välgörare, både mänskligt och yrkesmässigt. Det är hans syn på människan som sin like som inbjuder till förtroende, och inte bara människan utan varje levande varelse, hund som fågel kan räkna med att, i sällskap av Axel Munthe, få sitt behov av uppmärksamhet mättat.

Från Paris till Rom

Längtan till sydligare breddgrader växer sig så småningom stark, och han beslutar sig för att flytta sin praktik, efter ett uppehåll på Capri (1880-1881,) till Rom. Där installerar han sig 1890 i det hus vid Spanska trappan där poeten Keats en gång bodde.

Med sig har han sina älskade hundar och ett litet Caprigarde bestående av en äldre gumma och två unga systrar som tar hand om hushållet. Han startar sin verksamhet och etablerar snart kontakt med de utländska kolonierna även i Rom, däribland den engelska diplomatkåren vars ambassadör Lord Dufferin blir hans personliga vän.

Genom Dufferin kommer Munthe också snart i förbindelse med Roms förnämaste familjer, och han introduceras även i det italienska kungahuset. Även dessa värderar honom högt och han kan vid den här tiden glädja sig åt att han, såsom han gjort i Paris, etablerat sig lyckosamt även i Rom. Han betraktas vid det här laget som en äkta kosmopolit vars arbetsfält och bekantskapskrets sträcker sig över alla gränser, både socialt och geografiskt - över hela Europa. Axel Munthe är Europén personifierad.

Hans förmåga att fokusera på människans allmängiltiga problematik, hans världsvana och hans lockande fascination för konsten och livet såsom sakrament – en helig handling, utgör en dragningskraft på människor.

Bekantskapen med prins Eugen leder till att han får förtroendet av svenska kungafamiljen att vårda Kronprinsessan Victoria, vars hälsa är instabil. Detta ansvar skulle komma att förändra resten av hans liv.

Munthe och Kronprinsessan bekantskap utvecklas genom åren till nära vänskap. De delar gemensamma intressen som bland annat fotografi och resor. Han blir senare också hennes personliga livmedikus då Victoria blivit drottning. Kosmopoliten börjar orientera sig tillbaka mot nordligare breddgrader varifrån han som ung tog sitt första avstamp.

Munthes hälsa kommer så småningom själv att försvagas. Hans syn försämras och han tål inte längre det starka solljuset på Capri. Han fortsätter trots detta att ägna sig åt sitt kall. Nästan sextio år gammal och nästan blind, gör han insatser vid fronten som Rödakorsläkare under första världskriget. Han arbetar sida vid sida med både franska och engelska soldater, som vore de hans egna landsmän.

Som ständig livmedikus åt Drottning Viktoria kommer Axel Munthe under den senare delen av sin yrkesbana att vistas längre tider i Sverige, och på Stockholms slott. På slottet disponerar han en liten våning, i vilken han sedermera tillbringar de sista åren av sitt liv. Världsmedborgaren har slutligen hittat hem.

Weronika Bonnerius
Litteraturvetare vid Stockholms universitet

Om du tyckte det här var intrressant läs mer om Axel Munthe som utrikeskorrespondent.