Foto: Peter de RuI en nisch i klostergången står ett litet votivaltare (VSM 895) i vit marmor, dekorerat på tre sidor med kornisch och profilerad bas.
Baksidan är släthuggen. Ovansidan är ojämn, och den ursprungliga formen har antingen skadats oavsiktligt eller huggits bort. De båda kortsidorna har dekorationer i låg relief.
På vänstra kortsidan, sedd framifrån, ser man en urna, urceus, och den högra sidan visar en offerskål, patera.
Båda är vanliga motiv på romerska gravstenar. På framsidans mittfält finns följande inskription innanför en profilerad ram. Den kan översättas till
”Till Gudarnas Moder och Navis Salvia, har Q. Nunnius Telephus, ledare för kultens kollegium skänkt denna gåva”.
Inskriptionen visar att offeraltaret har haft med kulten till Kybele (den stora gudamodern från berget Ida, vilket brukar förkortas Magna Mater) att göra. Kybelekulten var den första orientaliska kult som gavs en officiell kultplats inne i staden Rom.
Mått i cm: Höjd 42, djup 15.
Proveniens: Altaret har förmodligen ingått som en del av Museo Borgias epigrafiska samlingar.
Datering: Romersk kejsartid.
Bibliografi: CIL VI 494; CIL X 948, 3; ILS 4098; Thylander (1962) s. 136, Pavese (1997) s. 29-31; MBCA 15/00193378.
(Ur Agneta Freccero, Romersk marmor, Wahlström & Widstrand 2003, s. 165-167)